Beaufort

Inga överdrivna krigsscener utan bara en långsam och obehaglig krigsskildring. Äntligen hittar jag en film som handlar om ett värkligt krig som inte innehåller överdrivet våld. Det är inga äckliga scener utan man får bara en fantatiskt läskig syn på soldaternas eviga skräck. För varenda person som dör i filmen blir det fruktansvärt tragiskt och inget som bara hastigt glömms bort. Det känns väldigt verkligt och man ser för en gångs skull krig ur en annan synvinkel. Det finns inga hjältar. Ingen vill vara där och alla är livrädda. Vissa överlever och andra dör. Detta är en väldigt bra film som håller höga kvalitéer. Det är nog den bästa och obehaligaste krigsfilmen jag sett. Se den!

4,5/5

Flags of our Fathers

Varför ska man bli mer berörd av när amerikanerna krigar? Varför är dom inte som japanerna: rädda för kriget? Eller dom blir rädda fast inte fören dom kommit in i kriget. Men den här filmen är bättre än Letters from Iwo Jima. För man blir faktiskt berörd. Fast smtidigt som man är lite smått gråtfärdig är man arg över sig själv som inte brydde sig om när japanerna krigade. Det verkar som Clintan håller rätt hårt på Amerika. Filmen förlorar dock rätt mycket på sin längd. Att en film är 2.5 timmar är absolut inget fel men när man ser in princip samma scener tre gånger blir det långtråkigt. Men trots allt sånt så är den här filmen bättre än Letters from Iwo Jima. Fast det är verkligen inget guldkorn.

3/5

Letters from Iwo Jima

Detta var det första jag såg av Clint Eastwood. Jag är väl måttligt imponerad. Iden på filmen är egentligen väldigt smart. Att se hur japanerna såg på slget vid Iwo Jima. Att det även finns en uppföljare som handlar om amerikas syn på slaget gör det ännu mer intressant. Men man blir ju inte berörd. Det känns som en helt vanlig action film. Liksom där dog en, oj då det var ju hans kompis. Där sköt dem av huvudet på en annan och så vidare. I längden blir det väldigt tråkigt. Skådespelarna är i och för sig väldigt bra och många scener borde man bli berörd av. Men av någon konstig anledning blir man inte det. Detta resulterar till en hyfsat tråkig krigsskildring. Tyvärr.

2,5/5

True Romance

Till att börja med, vilka skådespelare. Gary Oldman, Christopher Walken, Brad Pitt, Samuel L. Jackson, Dennis Hopper, James Gandolfini och så vidare. Manus av Tarantino och regisserat av Tony Scott. Nice. Sedan har vi introt i filmen. I´ve always say:If I had to fuck a guy, I mean had to ... if my life was depended on it I´d fuck Elvis. Jag brukar inte komma ihåg sånna här intro meningar men den här höjer verkligen förväntningarna. Man förstår stt det här blir en blodig och obehaglig film. Och det blir det. Men efter introt följer lite onödig och tråkig dötid. Det är nog den enda riktiga bristen i filmen och den väger tungt när man ska sätta slutbetyg på filmen. Filmen innehåller ett par fantastiska scener som måste ses av alla. Detta är en mycket bra film men tyvärr inte riktigt fulländad.

4/5

O Brother, Where art thou

Jag hade skyhöga förväntningar på denna filmen och det är inte heller så bra. I alla fall inte alltid. För filmen är rolig. Men det blir aldrig så där fantastiskt roligt. Men vad handlar filmen om? Jo det är en lite omgjord version av Odyssén. Allting som händer i den händer i den här filmen fast på ett annat sätt. Skådespelarna var väldigt bra och jag kände inte till en enda av dom. Jag kan i och för sig inte namnet på någon av dom nu heller. Filmen blir aldrig tråkig och är många gånger väldigt rolig. Men det är inte det bästa som Coen gjort. Det betyder inte att filmen är dålig och alla fans bör se den. Men ni som inte sett en Coenfilm innan kan börja med en annan.

3,5/5