fredag 20 februari 2009

No Country for Old Men


Det är sjukt läskigt och obehagligt. Så antiförutsägbart det bara kan bli. Så här är Coen när de är som bäst. Det känns så fantastiskt och man njuter hela tiden. Spänner sig oavbrutet på grund av att det är så obehagligt. Anledningen till just känslan av obehag i filmen är nog att man förstår tidigt i filmen att man aldig kommer att förstå vad som ska hända härnäst. Man blir ständigt förvånad. Det är så genomtänkt och smart gjort. Sedan har vi skådespelarna som verkligen rockar. Dom gör att allting känns så otroligt levande. Jag kan inte säga något riktigt dåligt med filmen. Inte bara lite dåligt heller. Filmen är bland det bästa jag sett. För att vara exakt den femte bästa filmen jag sett. Coen-fan eller ej, du måste bara se den!

5/5

The Love Guru


Jag hatar Austin Powell-filmerna. Så är den här filmen bättre? Nja, knappast. Visst det är lite småkul ibland men för det är det inget. Jag förstår att man kan gilla den om man lider av tonårsångest och vill se något tramsigt. Själv är jag tonåring men lider inte av någon ångest. Så, det kanske är därför jag inte gillar filmen. Jag vill däremot gratulera Mike Myers eftersom att han börjar bli lite som Will Smith. Dom är ju absolut inte lika varandra men man dras lite till dom bara för att de är... kända? Eller nåt. Det är ungefär samma sak med Jessica Alba. De få gånger jag skrattar så visst då är det på väg att bli något men i övrigt? Piece of shit!

1,5/5

Zozo


Det ända som jag sett av Josef Fares förut är Kopps och jag blev inte särskilt imponerad av den. Så jag var inte så säker på om jag skulle se den här filmen. Men efter att ha läst presskritiken som faktiskt va rätt bra så såg jag den. Jag blev måttligt impad. Okej, visst blev man berörd ett antal gånger i filmen. Men det finns också stora klicheér i filmen. Jag tycker det är så synd att så mycket förstörs av dem. Många av skådespelarna i filmen är bra men det finns alldeles för många dåliga för att man inte ska störa sig på det. Dessutom känns vissa scener rätt värdelösa och tillför en nästan ingenting. Jag tror tyvärr inte att det blir mer Josef Fares för mig. Åtminstonde inte på ett tag. Hoppas att det går bättre för honom i framtiden så kanske jag samlar mig och går ner till bion.

2,5/5

tisdag 17 februari 2009

Flyga Drake


Känner du för att bli lite berörd? I så fall, här är filmen! Allting sitter. Bra skådespelare och man tröttnar aldrig. Jag är lite smått trött på filmer i långsamt tempo. Man måste hela tiden vänta och man är ibland nära på att somna. Med andra ord förstör det ibland stämmningen och man bryr sig inte riktigt om resten av filmen. Men trots att den här filmen håller ett ganska sakta tempo så känns det inte så. Det är hela tiden spännande trots att det rör sig så sakta. Ingen scen känns värdelös. Ingen scen behövs klippas bort. Lagom långt och aldrig något som man inte bryr sig om. Ändå förhållandevis långsam. Många gånger vill jag bara börja störtlipa och många gånger vill jag bara slå ner dem där jävla gubbarna i filmen. Våldtäckter och misshandel visas sällan upp vilket är skönt så att man slipper äcklas. Men man förstår ändå solklart vad det är som försigår. Jag kan verkligen rekommendera den här filmen!!!

5/5

The Ladykillers


Bröderna Coen har gjort så otroligt många bra filmer. Men ibland misslyckas alla. Den här gången var det deras tur. Trots ett gäng bra skådespelare bland annat Tom Hanks känns karaktärna stela och tråkigt spelade. Det blir så trots att dom imponerar lite på mig. Sedan kommer vi till humorn i filmen. Visst skrattar man ibland men ofta är det rätt långsam och tråkig humor. Man blir ändå aldrig riktigt trött på filmen och jag förstår att man kan tycka den är iallafall hyfsat rolig. Något som jag däremot gillar med filmen är att den är rätt snygg. Miljöerna är inte så väldigt bra gjorda och känns ibland lite slarviga men det är snyggt. Men Coen har gjort bättre, mycket bättre filmer förut. Det är som att de inte riktigt vågar trots alla gånger de redan verkligen har gjort det. Så välj i stället till exempel deras film Burn After Reading.

2/5

måndag 16 februari 2009

Hancock


Ännu en gång har jag dragit mig till Will Smith och hoppats på något bra. Ännu en gång är jag riktigt besviken.Till att börja med handlar det i princip inte om någonting alls. En alkoliserad superhjälte som ska ta tag i sitt liv. Till sin hjälp har han en kille som är gift med en annan superhjälte som lever som en vanlig människa. Filmen är redan här riktigt dålig men det blir värre. Klippningarna när Hancock slåss och flyger med mera är bland det fulaste jag sett. Riktigt hemskt fult gjort. Filmen ska dessutom vara rolig och jag tror faktiskt att jag hörde de absolut tråkigaste skämten som jag känner under den här filmen. Trots det så tror jag faktiskt att jag skrattade typ en eller två gånger under filmen. Fast jag tror inte det var skämten som framkallade dem utan att en så här dålig film har fått sådan uppmärksammhet och så många fans. Jag tror faktiskt att jag skulle ha haft det roligare om jag bara suttit på en stol och tittat rakt fram.

0,5/5

I am legend


Will Smith får alla tonisar att titta på den här filmen. Även jag trodde att den skulle vara bra bara för att han va med. Men nu förstår jag att Will bara är en överbetalad filmstjärna som för det mesta är med i amerikanska action och kliché filmer. Filmen börjar som en vanlig monsterfilm. En otroligt tragisk händelse. I den här filmen sprängs inte helt oväntat helikoptern som räddar huvudpersonens fru och barn från en zombiefylld stad. Själv är han kvarlämnad själv för att hitta ett motgift mot zombieviruset. En helt vanlig inledning och inte så nyskapande. I detta trycks det dessutom ned ett starkt religiöst budskap. Skrämmande blir det aldrig. Inte ens spännande. Kanske de töntigaste zombierna jag sett (till och med värre än Grindhousezombierna) och actionscenerna blir inte alls bra. Nä, bara töntiga strider. Det enda jag inte gråter av besvikelse över är att skådespeleriet faktiskt är helt okej.Detta är bland de sämsta filmer jag sett. Helt klart!!

1/5

Into the Wild


Det går långsamt. Den är lång. Man njuter. Jean Penns film är vacker, tragisk och imponerande. Allting flyter. Och han har hittat bussen...

Denna verklighetsbaserade film imponerade verkligen på mig. Och den enda egentliga bristen är att den är så lång. Fast det är ändå det som lite är grejen med filmen. Fantastiska skådespelare som verkligen gör en berörd. Regin sitter som den ska. Imponerande!! Men för lång. Och det är väl det ända som trappar ned på betyget. Det enda som inte är som det ska. Den fantastiska historien och sättet att berätta är riktigt fascinerande. Det blev aldrig rörigt trots att dem ständigt hoppar i tiden. Huvudpersonens känslor väller över en. Man blir berörd, imponerad, fascinerad, övervälldigad och, och... Ja massor av känslor exploderar i huvudet samtidigt som man ska ta åt sig massor av naturrika intryck. Jag rekomenderar filmen starkt till er med mycket tid...

4,5/5

Kill Bill Volume 2


Del två i Tarantinos fightingtrilogi är mycket långsammare än del 1. Men den imponerar fortfarande och är bitvis läskig. De långa, utdragna fightingscenerna är utbytte mot korta och mer intensiva scener vilket gör att man inte tröttnar på filmen. Eller jo man blir lite trött ibland eftersom den håller ett väldigt långsamt tempo i jämförelse med ettan. Det passar tyvärr inte riktigt till den här sortens film. Men skådespeleriet är faktiskt ännu bättre nu och särskilt Uma Thurmans skicklighet imponerar. Om man nu ska gämföra filmerna så tycker jag att del 2 är bättre och det är verkligen två olika filmer, vilket var otroligt skönt. Efter de här två filmerna vill jag bara skrika högt så att alla hör "I <3 Tarantino" trots att de har brister och att det inte är det bästa av Tarantino, Quentin Tarantino.

4/5

Kill Bill Volume 1


Jag övervägde länge om jag skulle se den här filmen. Det sas att den var otroligt hård och blodig. Men när jag väl satte igång den så ångrade jag mig inte. Uma Thurman är väldigt bra i sin roll och Tarantino visar ännu en gång vad han går för. De otroliga specialeffekterna gör ett sådant intryck att det är få slagsmål man blir trött på. Men de långtråkiga fighterna finns faktiskt där. Dessutom så skiljer sig den här filmen från andra i samma genre. Den handlar faktiskt om något. Det är i och för säg inte mycket djupare än en fet revansch, men den presenteras riktigt bra. Tarantino vill alltid visa något med sina filmer, så vad är det för något i den här filmen som är speciellt? Jo, starka och hårda kvinnor som typ lever på att mörda folk. Och det sätter han mitt i prick. Jag rekommenderar verkligen filmen till alla Tarantino-fans, och även till er som aldrig har hört talas om honom men gärna skulle vilja öppna hans filmvärld.

4/5